// 	0	År
// 	1	BNP per capita från produktionssidan till baspris (kronor), löpande värden
// 	2	BNP per capita från produktionssidan till baspris (kronor), volymvärde
// 	3	Medelfolkmängd
// 	4	Prisindex
// 	5	Exportens andel av BNP
// 	6	Jordbrukets andel av BNP
// 	7	Industrins andel av BNP
// 	8	Investeringarnas andel av BNP
// 	9	Exportvolym, index
// 	10	Tillvindustrivolym, index
function perform()
{
var start = parseInt(document.testform.start.value);
var end = parseInt(document.testform.end.value);

if (start >= 1800 && start <= 2005 && end >= 1800 && end <= 2005 && end > start)

{   

var startyear = mainar[start-1800][0]
var endyear = mainar[end-1800][0]

var startgdpcapcur = mainar[start-1800][1]
var endgdpcapcur = mainar[end-1800][1]
var startgdpcapcurround = Math.round(startgdpcapcur*10)/10
var endgdpcapcurround = Math.round(endgdpcapcur*10)/10
var gdpcapcurrelative = Math.round((endgdpcapcur / startgdpcapcur)*100)/100

var startgdpcapvol = mainar[start-1800][2]
var endgdpcapvol = mainar[end-1800][2]
var growthgdpcapvol = Math.round((Math.exp((Math.log(endgdpcapvol / startgdpcapvol))/(endyear-startyear))*100-100)*100)/100
var startgdpcapvolround = Math.round(startgdpcapvol)
var endgdpcapvolround = Math.round(endgdpcapvol)

var startpop = mainar[start-1800][3]
var endpop = mainar[end-1800][3]
var startpopround = Math.round(startpop)
var endpopround = Math.round(endpop)
var growthpop = Math.round((Math.exp((Math.log(endpop / startpop))/(endyear-startyear))*100-100)*100)/100
var startgdpcur = Math.round(startpop*startgdpcapcur/1000000)
var endgdpcur = Math.round(endpop*endgdpcapcur/1000000)
var startgdpvol = Math.round(startpop*startgdpcapvol/1000000)
var endgdpvol = Math.round(endpop*endgdpcapvol/1000000)
var growthgdpvol = Math.round((Math.exp((Math.log((endpop*endgdpcapvol) / (startpop*startgdpcapvol)))/(endyear-startyear))*100-100)*100)/100
if (startyear > 1800)
  {
 var startgdpvolgrowth = Math.round(((mainar[start-1800][2]*mainar[start-1800][3]) / (mainar[start-1801][2]*mainar[start-1801][3])*100-100)*100)/100
  }
else {
 var startgdpvolgrowth = ""
  }
if (startyear > 1800)
  {
 var endgdpvolgrowth = Math.round(((mainar[end-1800][2]*mainar[end-1800][3]) / (mainar[end-1801][2]*mainar[end-1801][3])*100-100)*100)/100
  }
else {
 var endgdpvolgrowth = ""
  }

var startprice = mainar[start-1800][4]
var endprice = mainar[end-1800][4]
var growthprice = Math.round((Math.exp((Math.log(endprice / startprice))/(endyear-startyear))*100-100)*100)/100
var pricerelative = Math.round((endprice / startprice)*100)/100
if (startyear > 1800)
  {
 var startinflation = Math.round(((mainar[start-1800][4] / mainar[start-1801][4])*100-100)*100)/100
  }
else {
 var startinflation = ""
  }
if (startyear > 1800)
  {
 var endinflation = Math.round(((mainar[end-1800][4] / mainar[end-1801][4])*100-100)*100)/100
  }
else {
 var endinflation = ""
  }
  
var startexpshare = mainar[start-1800][5]
var endexpshare = mainar[end-1800][5]
var startexpshareround = Math.round(startexpshare*10)/10
var endexpshareround = Math.round(endexpshare*10)/10

var startagrshare = mainar[start-1800][6]
var endagrshare = mainar[end-1800][6]
var startagrshareround = Math.round(startagrshare*10)/10
var endagrshareround = Math.round(endagrshare*10)/10

var startindshare = mainar[start-1800][7]
var endindshare = mainar[end-1800][7]
var startindshareround = Math.round(startindshare*10)/10
var endindshareround = Math.round(endindshare*10)/10

var startinvshare = mainar[start-1800][8]
var endinvshare = mainar[end-1800][8]
var startinvshareround = Math.round(startinvshare*10)/10
var endinvshareround = Math.round(endinvshare*10)/10

var startexpvol = mainar[start-1800][9]
var endexpvol = mainar[end-1800][9]
var growthexpvol = Math.round((Math.exp((Math.log(endexpvol / startexpvol))/(endyear-startyear))*100-100)*100)/100

var startindvol = mainar[start-1800][10]
var endindvol = mainar[end-1800][10]
var growthindvol = Math.round((Math.exp((Math.log(endindvol / startindvol))/(endyear-startyear))*100-100)*100)/100

document.write("<p align=\"center\"><font face=\"Arial Black\" size=\"7\" color=\"#800000\">historia.se</font></p>");
document.write("<p align=\"center\"><font face=\"Arial Black\" size=\"5\" color=\"#008000\">En analys av perioden "+startyear+"-"+endyear+"</font></p>");
document.write("<br></br>");
document.write("<p><b><i>Av Rodney Edvinsson,</br>(fil dr i ekonomisk historia vid Stockholms universitet)</i></b></br></p>");  
document.write("<br> </br>");
document.write("<p>Du har valt att jämföra år "+endyear+" med år "+startyear+". Siffrorna för denna analys baseras på Edvinsson, R., (2005): <i>Growth, Accumulation, Crisis: With New Macroeconomic Data for Sweden 1800-2000</i>, Stockholm (länk: ");
document.write("<a href=\"http://www.diva-portal.org/diva/getDocument?urn_nbn_se_su_diva-378-1__fulltext.pdf\">http://www.diva-portal.org/diva/getDocument?urn_nbn_se_su_diva-378-1__fulltext.pdf</a>");
document.write("). Analysen har sammanställts av Rodney Edvinsson. Decimaltecken skrivs här i punktform enligt det engelska systemet. Informationen i denna analys kan fritt användas, under förutsättning att källa anges.</p>");

document.write("<p>"+"År "+startyear+" hade Sverige en medelfolkmängd på "+startpopround+" invånare (medelfolkmängden räknas här för enkelhets skull ut som det geometriska medelvärdet av folkmängden i början och slutet av året). År "+endyear+" hade Sverige en medelfolkmängd på "+endpopround+" invånare. ");
document.write("Under perioden "+startyear+"-"+endyear+" var befolkningstillväxten i genomsnitt "+growthpop+" procent per år");

if (growthpop<0)
  {
 document.write(" (dvs en negativ tillväxt)."+"</p>");    
  }
else {
 document.write("."+"</p>");
  }

document.write("<p>"+"År "+startyear+" stod jordbruket för "+startagrshareround+" procent och industrin (inklusive byggsektorn) för "+startindshareround+" procent av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP). År "+endyear+" stod jordbruket för "+endagrshareround+" procent och industrin (inklusive byggsektorn) för "+endindshareround+" procent av Sveriges BNP."+"</p>");

document.write("<p>"+"År "+startyear+" stod exporten för "+startexpshareround+" procent av Sveriges BNP. År "+endyear+" stod exporten för "+endexpshareround+" procent av Sveriges BNP."+"</p>");

document.write("<p>"+"År "+startyear+" stod investeringar för "+startinvshareround+" procent av Sveriges BNP. År "+endyear+" stod investeringar för "+endinvshareround+" procent av Sveriges BNP. I investeringar ingår investeringar i byggnader, maskiner, lager och djurstock."+"</p>");

if (startyear >= 1800 && startyear < 1855 && endyear >= 1800 && endyear < 1855)
  {
 document.write("<p>"+"Under både år "+startyear+" och år "+endyear+" var huvudvalutan i Sverige en riksdaler riksgäld. Det fanns dock även andra enheter som kallades för riksdaler. Riksdaler specie var knuten till silvret, medan riksdaler banko var de sedlar som ursprungligen gavs av Riksbanken. Riksdalern i silver blev huvudvaluta i samband med myntreformen 1776. År 1777 började Riksbanken att ge ut sedlar i riksdaler (då med samma värde som silverriksdalern), som senare kom att kallas riksdaler banko. År 1789 grundades Riksgäldskontoret och började ge ut sedlar, som kom att kallas riksdaler riksgäld. Riksgäldsriksdalern kom dock att få ett lägre värde än Riksbankens sedlar. År 1803 fastställdes relationen: en riksdaler riksgälds = 2/3 riksdaler banko. År 1809 började även riksdaler banko (och med den riksdaler riksgäld) att sjunka mot specieriksdalern. År 1834 fastställdes relationen: 1 riksdaler specie = 2 2/3 riksdaler banko = 4 riksdaler riksgäld. En riksdaler banko delades in i 48 skilling banko. År 1855 infördes decimalsystemet, och en riksdaler riksgäld blev en riksdaler riksmynt = 100 öre. År 1873 infördes kronan som hade samma värde som en riksdaler riksmynt (och en riksdaler specie = 4 kronor). Då alltså både riksdaler riksgäld och riksmynt senare blev en krona, kallas alla dessa enheter för SEK i föreliggande datautskrift, och är den enhet som inflation, mm baseras på (inflationen blir annorlunda för det tidiga 1800-talet om beräkningarna baseras på riksdaler specie istället för riksgäld)."+"</p>");
  }
 else if (startyear >= 1800 && startyear < 1855 && endyear >= 1855 && end < 1873)
 {
 document.write("<p>"+"Under år "+startyear+" var huvudvalutan i Sverige en riksdaler riksgäld. Under år "+endyear+" var huvudvalutan i Sverige en riksdaler riksmynt. Det fanns dock även andra enheter som kallades för riksdaler. Riksdaler specie var knuten till silvret, medan riksdaler banko var de sedlar som ursprungligen gavs av Riksbanken. Riksdalern i silver blev huvudvaluta i samband med myntreformen 1776. År 1777 började Riksbanken att ge ut sedlar i riksdaler (då med samma värde som silverriksdalern), som senare kom att kallas riksdaler banko. År 1789 grundades Riksgäldskontoret och började ge ut sedlar, som kom att kallas riksdaler riksgäld. Riksgäldsriksdalern kom dock att få ett lägre värde än Riksbankens sedlar. År 1803 fastställdes relationen: en riksdaler riksgälds = 2/3 riksdaler banko. År 1809 började även riksdaler banko (och med den riksdaler riksgäld) att sjunka mot specieriksdalern. År 1834 fastställdes relationen: 1 riksdaler specie = 2 2/3 riksdaler banko = 4 riksdaler riksgäld. En riksdaler banko delades in i 48 skilling banko. År 1855 infördes decimalsystemet, och en riksdaler riksgäld blev en riksdaler riksmynt = 100 öre. År 1873 infördes kronan som hade samma värde som en riksdaler riksmynt (och en riksdaler specie = 4 kronor). Då alltså både riksdaler riksgäld och riksmynt senare blev en krona, kallas alla dessa enheter för SEK i föreliggande datautskrift, och är den enhet som inflation, mm baseras på (inflationen blir annorlunda för det tidiga 1800-talet om beräkningarna baseras på riksdaler specie istället för riksgäld)."+"</p>");
  }
  else if (startyear >= 1800 && startyear < 1855 && endyear >= 1873)
 {
 document.write("<p>"+"Under år "+startyear+" var huvudvalutan i Sverige en riksdaler riksgäld. Under år "+endyear+" var huvudvalutan i Sverige en krona. Förutom riksdaler riksgäld fanns det även andra enheter som kallades för riksdaler. Riksdaler specie var knuten till silvret, medan riksdaler banko var de sedlar som ursprungligen gavs av Riksbanken. Riksdalern i silver blev huvudvaluta i samband med myntreformen 1776. År 1777 började Riksbanken att ge ut sedlar i riksdaler (då med samma värde som silverriksdalern), som senare kom att kallas riksdaler banko. År 1789 grundades Riksgäldskontoret och började ge ut sedlar, som kom att kallas riksdaler riksgäld. Riksgäldsriksdalern kom dock att få ett lägre värde än Riksbankens sedlar. År 1803 fastställdes relationen: en riksdaler riksgälds = 2/3 riksdaler banko. År 1809 började även riksdaler banko (och med den riksdaler riksgäld) att sjunka mot specieriksdalern. År 1834 fastställdes relationen: 1 riksdaler specie = 2 2/3 riksdaler banko = 4 riksdaler riksgäld. En riksdaler banko delades in i 48 skilling banko. År 1855 infördes decimalsystemet, och en riksdaler riksgäld blev en riksdaler riksmynt = 100 öre. År 1873 infördes kronan som hade samma värde som en riksdaler riksmynt (och en riksdaler specie = 4 kronor). Då alltså både riksdaler riksgäld och riksmynt senare blev en krona, kallas alla dessa enheter för SEK i föreliggande datautskrift, och är den enhet som inflation, mm baseras på (inflationen blir annorlunda för det tidiga 1800-talet om beräkningarna baseras på riksdaler specie istället för riksgäld)."+"</p>");
 }
else if (startyear >= 1855 && startyear < 1873 && endyear >= 1855 && end < 1873)
 {
 document.write("<p>"+"Under både år "+startyear+" och år "+endyear+" var huvudvalutan i Sverige en riksdaler riksmynt. År 1855 infördes decimalsystemet, och en riksdaler riksgäld blev en riksdaler riksmynt = 100 öre. År 1873 infördes kronan som hade samma värde som en riksdaler riksmynt (och en riksdaler specie = 4 kronor). Då alltså både riksdaler riksgäld och riksmynt senare blev en krona, kallas alla dessa enheter för SEK i föreliggande datautskrift."+"</p>");
 }
else if (startyear >= 1855 && startyear < 1873 && endyear >= 1873)
 {
 document.write("<p>"+"Under år "+startyear+" var huvudvalutan i Sverige en riksdaler riksmynt = 100 öre. Under år "+endyear+" var huvudvalutan i Sverige en krona = 100 öre. År 1855 infördes decimalsystemet, och en riksdaler riksgäld blev en riksdaler riksmynt. År 1873 infördes kronan som hade samma värde som en riksdaler riksmynt (och en riksdaler specie = 4 kronor). Då alltså både riksdaler riksgäld och riksmynt senare blev en krona, kallas alla dessa enheter för SEK i föreliggande datautskrift."+"</p>");
 }
else
 {
 document.write("<p>"+"Under både år "+startyear+" och år "+endyear+" var huvudvalutan en krona = 100 öre. Kronan infördes som huvudmynt år 1873, och ersatte riksdaler riksmynt, som i sin tur år 1855 hade ersatt riksdaler riksgäld. Alla tre enheter kallas för SEK i föreliggande datautskrift.");
 }

if (startyear > 1800)
  {
 document.write("<p>"+"Inflationen år "+startyear+" (prisnivån jämfört med föregående år) var "+startinflation+" procent. Inflationen år "+endyear+" var "+endinflation+" procent.");    
  }
else {
 document.write("<p>");
  }

document.write(" Under perioden "+startyear+"-"+endyear+" var den årliga inflationen i genomsnitt "+growthprice+" procent."+" Inflationen mäts i föreliggande analys med BNP-deflatorn."+"</p>");

document.write("<p>"+"Att jämföra köpkraften hos en SEK för två olika år kan göras på flera olika sätt, tex i form av hur mycket varor och tjänster eller hur mycket årsproduktioner per invånare som kunde köpas för en SEK under olika år. Då årsproduktionen per invånare i form av varor och tjänster förändras över tid leder detta till olika resultat. I form av hur mycket varor och tjänster som kunde köpas (mätt med BNP-deflatorn), motsvarade en SEK år "+startyear+" "+pricerelative+" SEK år "+endyear+".* I form av hur mycket årsproduktioner per invånare som kunde köpas (mätt med BNP per capita i löpande värden), motsvarade en SEK år "+startyear+" "+gdpcapcurrelative+" SEK år "+endyear+".**"+"</p>");

document.write("<p>"+"År "+startyear+" var Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) "+startgdpcur+" miljoner SEK i löpande baspriser. År "+endyear+" var Sveriges BNP "+endgdpcur+" miljoner SEK i löpande baspriser. År "+startyear+" var Sveriges BNP "+startgdpvol+" miljoner SEK i 2000 års referenspriser. År "+endyear+" var Sveriges BNP "+endgdpvol+" miljoner SEK i 2000 års referenspriser."+"</p>");

if (startyear > 1800)
  {
 document.write("<p>"+"BNP-tillväxten år "+startyear+" (volymvärdet av BNP jämfört med föregående år) var "+startgdpvolgrowth+" procent. BNP-tillväxten år "+endyear+" var "+endgdpvolgrowth+" procent.");    
  }
else {
 document.write("<p>");
  }
document.write(" Under perioden "+startyear+"-"+endyear+" var den årliga volymtillväxten i BNP i genomsnitt "+growthgdpvol+" procent");
if (growthgdpvol<0)
  {
 document.write(" (dvs en negativ tillväxt)."+"</p>");    
  }
else {
 document.write("."+"</p>");
  }

document.write("<p>"+"Under perioden "+startyear+"-"+endyear+" var den årliga volymtillväxten i tillverkningsindustrin i genomsnitt "+growthindvol+" procent och i exporten i genomsnitt "+growthexpvol+" procent.");

document.write("<p>"+"År "+startyear+" var Sveriges BNP per capita (per invånare) "+startgdpcapcurround+" SEK i löpande baspriser. År "+endyear+" var Sveriges BNP per capita "+endgdpcapcurround+" SEK i löpande baspriser. År "+startyear+" var Sveriges BNP per capita "+startgdpcapvolround+" SEK i 2000 års referenspriser. År "+endyear+" var Sveriges BNP per capita "+endgdpcapvolround+" SEK i 2000 års referenspriser.");
document.write(" Under perioden "+startyear+"-"+endyear+" var den årliga volymtillväxten i BNP per capita i genomsnitt "+growthgdpcapvol+" procent");
if (growthgdpcapvol<0)
  {
 document.write(" (dvs en negativ tillväxt)."+"</p>");    
  }
else {
 document.write("."+"</p>");
  }

document.write("<p>*I form av hur mycket varor och tjänster som kunde köpas motsvarade en SEK år "+startyear+" "+Math.round((mainar[200][4] / startprice)*100)/100+" SEK år 2000, och en SEK år "+endyear+" "+Math.round((mainar[200][4] / endprice)*100)/100+" SEK år 2000.</p>");
document.write("<p>**I form av hur mycket årsproduktioner per invånare som kunde köpas motsvarade en SEK år "+startyear+" "+Math.round((mainar[200][1] / startgdpcapcur)*100)/100+" SEK år 2000, och en SEK år "+endyear+" "+Math.round((mainar[200][1] / endgdpcapcur)*100)/100+" SEK år 2000.</p>");

document.write("<p><a href=\"http://www.historia.se/jamforelsear.htm\">Gör ett nytt försök</a></p>");
document.write("<p><a href=\"http://www.historia.se/main.html\">Huvudsida</a></p>");

 }
 
  else if (start >= 1800 && start <= 2005 && end >= 1800 && end <= 2005 && end == start)
  {
    alert("Årtalen som analyseras måste vara olika. Försök igen!");
  }
  else if (start >= 1800 && start <= 2005 && end >= 1800 && end <= 2005 && end < start) {
    alert("Årtalen ligger i fel ordning. Försök igen!");
  }
else {
   alert("Bara årtal under perioden 1800-2005 kan analyseras. Försök igen!");
  }
  }