historia.se
Hemarbete
Denna sida innehåller historiska data över betalt och obetalt hemarbete. De flesta filerna är i excelformat. På en del datorer kommer det upp att man ska skriva lösenord, mm, det är då bara att klicka på "avbryt" och så bör filen komma upp.
Det obetalda hemarbetet står idag för ungefär lika många arbetade timmar som förvärvsarbete. Skattningar av värdet för det obetalda hemarbetet brukar landa på mellan 20 och 100 procent av BNP beroende på antagande och metod. Medel har sökts för att konstruera årliga serier över BNP inklusive obetalt hemarbete för perioden 1800-2005, och om projektet genomförs kommer statistiken att publiceras på denna sida.
Antal "hemmafruar" i Sverige 1850-2000
Antal
anställda i betalt hemarbete i Sverige 1850-1980
Externa länkar:
Statistiska centralbyrån: Kvinnors och mäns tidsanvändning 1990/91 och 2000/01
Tips på litteratur och källor:
Bergman,
M., 2003: “Hemarbetet och BNP” i Ekonomisk Debatt, Vol. 31,
Nr. 3. sid. 60-67.
Edvinsson, R., 2005: Growth, Accumulation, Crisis: With New Macroeconomic Data for Sweden 1800-2000. Almqvist & Wiksell International; Stockholm. Länk: http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=378 (050320).
Edvinsson, R., 2005: BNP inklusive obetalt hemarbete 1964-2000. Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet; Stockholm. Länk: http://www.ekhist.umu.se/ekhistmote2005/papers/4-3-Rodney_Edvinsson.pdf (051016).
Frangeur,
R., 1998: Yrkeskvinna eller makens tjänarinna?: Striden om
yrkesrätten för gifta kvinnor i mellankrigstidens Sverige. Arkiv
förlag; Lund.
Jakobsen,
L., and Karlsson, J., 1995: “Obetalda tjänster: Frivilliga
insatser, hemarbete och reciproka tjänster” i Människan i
tjänstesamhället (ed. Svensson,
L., and Orban, P.). Studentlitteratur; Lund.
Jonsson,
G., 1997: ”Non-market production: What to count and how?” in Nordiska
historiska nationalräkenskaper – Workshop 2 i Järvenpää 20-22
september 1996 (ed. Eloranta,
J.). Jyväskylän yliopiston historian laitos; Jyväskylä.
Jungenfelt,
K., 1959: Lönernas andel av nationalinkomsten: En studie över
vissa sidor av inkomstfördelningens utveckling i Sverige.
Nationalekonomiska institutionen vid Uppsala Universitet; Uppsala.
Jungenfelt,
K., 1966: Löneandelen och den ekonomiska utvecklingen: En
empirisk-teoretisk studie. Uppsala.
Krantz,
O, 1987: Historiska Nationalräkenskaper för Sverige. 6, Husligt
arbete 1800-1980. Ekonomisk-historiska föreningen; Lund.
Krantz, O., 2003: En skattning av svensk BNP 1571. Department of Economic History, Umeå University; Umeå.
Krantz, O., and Nilsson, C-A, 1975: Swedish National Product 1861-1970: New Aspects on Methods and Measurement. LiberLäromedel; Lund.
Lindahl,
E., Dahlgren, E., and Kock, K., 1937: National Income of Sweden
1861-1930. PS King & Son och Nordstedt & Söner; London
och Stockholm.
Nyberg,
A., 1989: Tekniken – kvinnornas befriare?: Hushållsteknik,
köpevaror, gifta kvinnors hushållsarbetstid och förvärvsdeltagande
1930-talet – 1980-talet. Linköpings universitet; Linköping.
Nyberg, A., 1995: Hemarbetets volym och värde. Linköpings universitet; Linköping.
Nyberg,
A., 1997: ”Makt, kön och BNP” i Familj, makt och
jämställdhet – Rapport till utredningen om fördelningen av
ekonomisk makt och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män,
SOU 1997:138 (red. Ahrne, G., och Persson, I.).
Arbetsmarknadsdepartementet; Stockolm.
Tengblad,
Å, 1981: “Hushållsarbete och BNP-beräkningar” i
Statistisk tidskrift, Vol. 19, Nr. 3, sid. 179-184.
Tid för vardagsliv – Kvinnors och mäns tidsanvändning 1990/91 och 2000/01, 2003. Statistiska centralbyrån, Örebro.